just wrap me up in chains

ruset kom tillbaks och alla vänner drog sig hem
och lämnade kvar mig i en park med en värdinna
vi lova att vi skulle ligga kvar till gryningen
och känna vinterångest tyna och försvinna
vi bara låg där och såg på hur en vårnatt underhöll
det var så stort, man liksom tappade perspektivet
det var så konstigt hur jag smalt, det var så härligt hur jag föll

texten påminner mig om en mysig kväll
med bra människor
i en fin tid
som jag saknar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0